Musashi

Inledning till översättningen av Go Rin no Sho
av Robert von Sandor, fil dr Japanologi

MIYAMOTO MUSASHI var en samuraj som alla talade om i Japan mellan 1500 och 1600. Som berömd och okonventionell duellant var han ytterst kontroversiell men alltid framgångsrik. Han vann flera än 60 dueller på liv och död, alltid mot tekniskt överlägsna motståndare och utan att någonsin bli sårad.

I fem skriftrullar efterlämnade han hemligheten med sina framgångar och hans filosofi bakom den tillämpade strategin att kämpa och har sedan dess varit föremål för studier och tolkningar bland japanska specialister. Men vad har då en japansk samuraj att säga oss moderna svenskar? MUSASHI betraktades redan av sina samtida som okonventionell och därmed underlig. Som en följd stod han utanför det etablerade samhället. Kan hans ”handbok” i svärdsstrid och strategi användas av oss till någonting annat än studier i japansk kulturhistoria? Svaret är tveklöst ja men för att förstå orsakssammanhanget måste man känna till den kulturella, historiska och sociala situationen i Japan under Musashis tid.

Mellan 1100 och 1600 pågick ständiga och våldsamma inbördeskrig i Japan. Mäktiga klaner, sk UJI, kämpade med varandra och med hjälp från speciella krigarfamiljer, BUKE, vilka under många generationer har varit professionella krigare och var tränade i krigandets konst.

Den direkta orsaken till dessa inbördeskrig var maktkampen om politiskt ledarskap och ambitionen att få herraväldet över alt större landegendomar. Kampen fördes med hjälp av stora koncentrationer av beväpnade styrkor som etablerade regelrätta bataljer efter imponerande uppmarscher. Kärnan i dessa arméer var medlemmarna av den sk krigaradeln samurajerna.

Det vanligaste var att man föddes som samuraj och krigaryrket var ärftligt. Samurajbarnets uppfostran och utbildning hade som mål att göra honom till en effektiv krigare. Från tidig ålder tränades barnet i användning av månghanda vapen med svärdet som huvudvapen. Men även den två meter långa, asymmetriska pilbågen var ett viktigt vapen tillsammans med lansen och stridslien. Vissa samurajer specialiserade sig på mer kuriösa vapen som exempelvis solfjädern vars ribbor var gjorda av järn. De mest berömda och namnkunniga krigarna tjänade oftast tidens mest ryktbara krigarklaner som exempelvis Taira-, Minamoto-, Hojo-, Ashikaga- och Tokugawaklanen. Under de sex århundraden som dessa inbördeskrig varade har sådana härförare som Yoshitsune Minamoto, Oda Nobunaga, Toyotomi Hideyoshi och Ieyasu Tokugawa räknats som sin tids legendariska krigsherrar i Japan.

Även MIYAMOTO MUSASHI hör till skaran av legendariska krigare. Han levde mellan 1584 och 1645 och är idag en känd personlighet för varje japan genom otaliga berättelser, historier och ändlösa TV-serier. Han utkämpade sin första duell i 13-års ålder med en vuxen och berömd fäktmästare som han dödade. Fram till 30 års ålder duellerade han med 60 motståndare utan att bli sårad. Han kunde använda allt som vapen, långt och kort svärd, ekstav, åra, staketstolpe mm. Redan under sin livstid fick han ett legendariskt rykte men den historiska forskningen har inte mycket att gå efter i den djungel av historier som växt upp kring honom under århundradens lopp. Vad man vet med säkerhet är att han levde som en RONIN, herrelös samuraj, och att han vandrade runt i landet för att uppsöka berömda svärdsmän och fäktmästare för att i enlighet med tidens sed utmana dem på duell för att pröva sin egen skicklighetsnivå.

Men han var även känd och uppskattad som konst och svärdssmed, kalligraf och tuschmålare samt som en skicklig träskulptör. MUSASHI i den stora och för den japanska historien avgörande bataljen vid SEKIGAHARA år 1600. Här besegrade Ieyasu Tokugawa och hans bundsförvanter sina fiender och som en följd bildades det sk Tokugawa-shogunatet. MUSASHI slogs på förlorarnas sida och var tvingen att fly efter den förlorade bataljen. Han fortsatte att vara RONIN men slutade med att duellera när han har fyllt 30 år. I stället började han fundera över hur det kunde hända att han överlevt. Först 1641 var han klar med sina funderingar och kunnat fästa sina sina tankar på papper och kalligraferade principerna på fem skriftrullar som han kallade GO RIN NO SHO, ”de fem ringarnas skriftrullar”. Här beskrivs vad han kallar för sin personliga livsstil, HEIHO, och den strategi som leder till seger i en strid. Och striden var i huvudsak en strid med svärdet i hand. Under ca fem århundraden i den japanska historien framträdde drygt 430 svärdsmän som var och en gav sitt bidrag till svärdkampens utveckling genom att introducera ny teknik eller variationer på gamla tekniker och kodifiera dessa i form av speciella kampfilosofier. Alla dessa öppnade sina stridsskolor, RYU, och tog sig an att utbilda intresserade elever som förde kunskaperna och färdigheterna vidare genom århundraden. I samband med studiet och tillhörande praktiska övningar av ”svärdets väg” har man alltid lagt stor vikt vid stridssituationens psykologiska aspekter. Man var fullt medveten om att även den skickligaste teknikern måste kunna övervinna blockeringar, rädsla, tvekan och hindrande tankar i striden för att kunna vinna. Dessutom visste man att de kunskaper och praktiska erfarenheter som kompletterar den intellektuella kunskapen kom till användning i alla sammanhang och inte bara i direkt strid med vapen i hand.

När färdigheter och erfarenheter på ett område visar sig komma till direkt användning på alla andra områden kallar japanen dessa för DAI DO ”den stora vägen” på vilken man alltid kan vandra oberoende av tid och situation. MIYAMOTO MUSASHIS fem srkiftrullar om strategi, med det japanska svärdet i hand, är en DAI DO. Hans principer kan således användas även av oss idag i samband med exempelvis modernt affärs- och samhällsliv och detta utan att behöva ha något svärd i handen. Använder man västerländska termer fick en japansk krigare, BUSHI, en holistisk träning dvs träningen skiljde ej skicklighet i vapenbruk från hans subjektiva upplevelser före, under och efter striden. Redan under 1500-talet var japanerna medvetna om att det som händer i kroppen och i sinnet är minst lika viktigt som att behärska hanteringen av vapnet. Man visste att attityder gentemot kampen, den rådande situationen, det egna jagets roll i striden, chansen att vinna mm påverkar direkt den egna prestationen under pågående strid och därför utvecklade samurajen sina färdigheter såväl på det yttre som på det inre planet. På det yttre planet handlar det om tekniska och fysiska färdigheter. Dessa kan man se med sina egna ögon. Allt som syns sker på det yttre planet. Försäljarens sätt att sälja, förhandlarens sätt att förhandla, lärarens sätt att undervisa och bilistens sätt att köra är tekniker som man kan se. Allt som man lär sig genom utbildning och praktik är således yttre träning. Det inre planet har med individens inre dimensioner att göra. Hit hör exempelvis mod, viljestyrka, engagemang, uthållighet, beslutsamhet, motivation mm. De japanska filosoferna har tom angett proportionerna mellan dessa två plan hos en människa: ”I strid är ZEN sju och KEN tre”. Detta betyder att människans mentala nivå, ZEN, är mer än dubbelt så viktigt som skickigheten att använda vapnet (KEN=svärd). Uttryckt på ett annat sätt: teknisk skicklighet kan bidra endast med 30% till segern.

MIYAMOTO MUSASHIs fem skriftrullar, GO RIN NO SHO, är ett verktyg för att utveckla individens inre kraft i striden och detta oberoende av tidsålder och kulturkrets.

Accepterar vi det faktum att livet i sig själv består av ständiga strider som vi tvingas utkämpa dagligen och stundligen, måste vi även acceptera att kampen försiggår på såväl det yttre som på det inre planet hos individen.

Några exempel på de dagliga strider:

• konkurrera i affärer
• marknadsföra på olika sätt
• söka ett nytt arbete
• fortsätta att banta
• begära högre lön
• nå fram till uppsatta mål
• förbättra försäljningen
• ändra yrkesinriktning
• hinna med mer på samma tid
• övervinna nervositet, rädsla mm
• öka sin egen och andras arbetsmoral
• känna sig handlingskraftig
• få självförtroende
• klara av en krissituation
• klara av en diskussion

MUSASHI erbjuder träning för att öka den mentala stridsskickligheten. På detta sätt kan vi utveckla de behövliga 70%. Några exempel på detta:

• Man måste uppfatta vad som pågår i varje situation och ögonblick.
• Man måste ha ett förråd av metoder och angreppssätt som passar den situation som råder.
• Man skall inte envisas med att framhärda en enda lösning.
• Man måste använda ”två-svärds-tekniken” för att kunna föra kampen på flera plan samtidigt.
• Man måste lära sig att utveckla såväl bredd som djup inom kampområdet.
• Man skall vara tystlåten med det som man gjort eller det man kommit överens om.
• Man måste utveckla förmågan att se saker och ting som de verkligen är.
• Man måste lära sig att upptäcka det som inte syns.
• Man måste lära sig konsten att även handskas med mindre och till synes obetydliga ting med allvar och noggrannhet.
• Man måste lära sig att inte ödsla tid och krafter på meningslösa åtgärder.

MUSASHI lär oss dessutom att övervinna rädsla genom att skaffa självförtroende och därmed tapperhet för att kunna attackera till och med den mest fruktade motståndaren. Rädsla för att ta itu med ett problem, dvs bekämpa det, är vägen till självdestruktion såväl i privat- som affärslivet. Den rädda människans handlingskraft är svag och MUSASHI konstaterar att ”man handlar som man känner sig”. Svag känsla resulterar i svag handling. Förvirring resulterar i förvirrad handling medan kraftfull känsla gör även handlingen kraftfull.

Det är framförallt fyra orsaker som gör att man styrs av en situation i stället för att själv vara den som styr striden:

• man är rädd för att ta risker,
• man tänker för mycket,
• man tvivlar på sin egen förmåga och
• man tvekar.

Därför lär MUSASHI oss att:

• satsa allt och behåll ingenting i reserv,
• att tveksamhet minskar attackens tempo och
• vi måste fatta snabba beslut.

”Se allting som det är” säger MUSASHI ”och inte som en illusion”.

”Hänge dig inte till självbedrägeri, vänd dig alltid framåt i striden och gå till anfall utan att tveka.”

”Bär alltid lätt rustning så att du kan vara rörlig. Den skall passa till att attackera och får ej hindra dina rörelser.”

”Tung rustning hindrar dig och passar bara till försvar.”

”När du märker motstånd möt det med att attackera.”

”Skapa dig frihet i kampen och därmed även utrymme för att driva på striden efter dina egna villkor.”

”Se det som inträffar under stridens gång som ett problem men absolut inte som ditt problem.”

”Koncentrera dig istället alltid på den pågående kampens positiva aspekter.”

”Utdela dina hugg omedelbart och utan att tveka.”

”Var medveten om att du kan både vinna och förlora men satsa alltid på att vinna.”

En av de viktigaste teserna för kampen har förmulerats redan av de gamla kineserna med uttrycket: MO CHIN CH´U, ”handla omedelbart”. Så strider de professionella.

Översättningen och kommentarerna till MUSASHIs fem skriftrullar tog 15 år att fullborda. Bearbetningen av hans text har skett med speciell hänsyn till att hans principer skall kunna förstås och användas i modern tid och inom vår egen kulturkrets.